Spår

Jag ringer det där samtalet
till honom
och efteråt knögglar jag ihop lappen
med hans telefonnummer
(som jag ännu inte hunnit memorera).

Kanske symboliskt.

Påslakanet som han har sovit i
läggs i tvättkorgen.
Vill bli av med alla spår.

Lukten av honom
varm hud
mina fingrar genom brunt lent hår.

Det är både sorgligt och en lättnad
att det aldrig mer blir vi två.

Kommentarer
Postat av: Robban

Underbart är kort?

2008-02-29 @ 02:51:37
Postat av: Martina

Men det var ju pirr i magen, kärlek och varma famntag?

2008-02-29 @ 07:19:50
Postat av: Louisa

Ja det var underbart i början. Att vara nykär, alla starka känslor. Men jag insåg att vi var alldeles för olika för att det skulle fungera.

2008-03-01 @ 16:33:06

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback