Less

Beskriv dig själv med tre ord. Frustrerad, irriterad, less. Det har nu gått över tre veckor sen jag smittades och de där envisa bakterierna vägrar lämna mig i fred. I förra veckan mådde jag bättre, nästan helt bra ett tag. Inbillade jag mig. Sen kom det tillbaka. Hämnden för att jag hade roligt i fredags, gick blöt i regnet och bara sov två timmar hos honom.

Jag är ur form på alla sätt och vis. Halsen är svullen och jag har en gigantisk lymfkörtel på höger sida som ömmar. Det brusar kraftigt i öronen, näsan rinner konstant, nacken är stel och musklerna värker. Feber får mig att vrida och vända om natten. På morgonen hänger tre fuktiga nattlinnen på tork över soffan. Jag hatar min kropp. Jag är ju en sån som sällan blir sjuk. Jag är hon den ordentliga flickan som inte klagar i onödan.

Det är och kommer alltid vara ett misslyckande för mig att stanna hemma från jobbet. Det är nog därför jag känner mig så frustrerad just nu. För att den här förkylningen aldrig går över. För att jag tar hand om mig på alla sätt jag kan men inget verkar hjälpa. Jag har redan missat jobbet tre dagar för någon vecka sen. Nu kommer det bli minst tre dagar till. Och jag är ju en sån som inte ens blir sjuk.

Funderar på att krypa upp till vårdcentralen och kräva att de skriver ett recept på antibiotika. Men jag är rädd att de kommer skratta åt mig och tala om att man inte får behandla en vanlig förkylning med sånt pga resistens och allt det där. Men detta är inte en vanlig förkylning. Jag har blivit invaderad av en superbakterie. Tänk om det aldrig går över?

Re: 20 feb 2008

Kommentarer
Postat av: Robban

Närkontakt är livsfarligt!!! ;)

2008-03-05 @ 04:12:27
Postat av: Louisa

Närkontakt av tredje graden? Det känns ju så himla onödigt också, för vi är ju inte ens tillsammans längre. Tänk om jag hade vetat att det skulle bli så här. Förlorat sex arbetsdagar hittills. Allt snor, svett, slem och smärta. Jag klättrar på väggarna av uttråkning (när jag inte har feber). Onödigt, verkligen onödigt.

2008-03-05 @ 11:46:55
Postat av: Robban

Ibland får man ju släppa sargen och spela. Visst, ibland åker man på en takling och förlorar matchen. Men det får man ta. Man måste ju våga lite för att vinna!

Se till att vila ordentligt och krya på dig!

2008-03-05 @ 15:11:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback