Louisa

 26 juli hemma

Jag saknar de där jättevarma kvällarna i slutet av juli. Då det fortfarande var 27 grader varmt ute klockan nio på kvällen och havet låg nästan spegelblankt. Två veckor med riktig högsommarvärme och självklart klagade jag då, sov extra dåligt och svettades massor. Men nu känns det som om hösten har kommit. Det är bara i början på augusti men kvällarna är märkbart mörkare och regnmolnen många. Jag som ville bada mer när jag äntligen fått smak för det. Jag som var ledig då och avslappnad i hela kroppen. Jag saknar nog den där känslan mest. Av frihet och ungdomlig nyförälskelse. R skjutsade mig på min blå cykel, på kvällarna när vi susade ned till badet. Jag satt på pakethållaren och höll om hans midja. Syrsorna spelade i det höga gräset på ängen och jag var fjorton år igen. Och älskade livet.

R och jag har det riktigt bra. Ibland är jag nästan lika nykär som i början. Vi planerar en liten weekend på hotell i september i samband med en konsert. Det är så roligt att äntligen få drömma och planera tillsammans med någon. Det är vad jag länge drömt om. Han är det som fattades.
Jag har jobbat i två veckor efter semestern. De första dagarna var sega, jag fick tänka igenom allting två gånger. Jag tycker så mycket om det jag gör att ibland går jag och ler för mig själv och känner mig fånig när jag upptäcker det. Men nu i höst väntar stora förändringar och det skapar negativa tankar som maler i magen varje dygn. Kämpar mycket med att hålla dem på rimlig nivå. Men i det stora hela har jag det bra.