Louisa

Söndag kväll. Regnet smattrar mot rutan. Kalla fötter trots dubbla sockor. Höstkänslor i stället för vår. Men också en mysig känsla. Att få stanna inomhus. Tredje dagen ledig. Lite rastlös. Har sovit länge, läst ut böcker, träffat släktingar och ätit choklad. I tre dagar och nu vill jag se något nytt. Göra något annat. Längtar nästan till skolan på tisdag även om det kommer bli långa dagar fulla av sånt som jag inte vill göra. Egentligen.

Står i köket och ser ut på den tomma gården. Ljusen i fönstren släcks ett efter ett. En ny vecka börjar snart och det jag längtar efter mest av allt är att få återvända till operationsavdelningen och få vara med. Att få känna mig delaktig och betydelsefull igen. Att få hjälpa någon, rädda någons liv eller bara finnas där och hålla handen i en svår stund i livet. Jag vill växa och utforska min roll. Smaka på allt det nya.
Det känns så oerhört positivt att jag känner så nu, för då vet jag att jag har valt rätt väg. När jag längtar och saknar och tänker på även när jag är ledig. Tänker på på ett positivt sätt. Med ett lugn i kroppen. Med ett leende på läpparna, när jag står ensam i köket och ser ut på regnet.